I väntan på våren
Rödhaken sitter här och väntar …..
…….skall det aldrig bli vår i år?
Nötväckan har däremot redan valt boträd och håller på och städar och renoverar.
Det är mycket som kan fixas nu medan det är snö och ganska kallt.
Mycket snö är det kvar fast det snart är april, undrar hur länge den kommer att ligga kvar?
Det är i alla fall skönt med skare, den håller till och med mig 🙂 på morgnarna.
En kylslagen tårtbit…
Först kommer några bilder på den vackra naturen på Torö. Jag kunde inte hålla mig utan åkte hit i lördags eftermiddag/kväll igen,
Detta isflak hade någon jätte slängt på stranden :). Vattnet hade sjunkit ganska mycket sedan förra besöket.
En bild till tagen medan solen fortfarande var uppe.
Detta vackra moln fångar solens sista strålar strax efter solens nedgång. Molnet riktigt lyser i det varma ljuset och vattnet blir rosa av reflektionen. Isen däremot ligger i skugga och får del av det blå kalla ljuset i blå timmen.
Här kommer den kylslagna tårtbiten :). Jag gillar alla typer av tårta!
Lugnet lägger sig över havet och naturen går till vila och samlar kraft för nästa dag. En snöby drar förbi ute på fjärden innan lugnet blir totalt.
Jag kom att tänka på en dikt av Pär Lagerkvist och strofen ”Det är vackrast när det skymmer” när denna tur till Torö började närma sig sitt slut.
Jag avslutar detta inlägg med en bild på den vackra stjärtmesen. Det var ett gäng som satt i en lönn i Grödby och letade mat och tjattrade på stjärtmesars vis.
Torö Stenstrand och Ören
På söndagseftermiddagen ringde Anders och Kia och sade att dom tänkte åka till Torö och undrade om vi ville hänga på? Det ville vi naturligtvis gärna! Torö och kanske speciellt Ören och Stenstrand är ett par favoritområden. Vi kom dit vid 15-tiden. Solen värmde fortfarande och skulle vara uppe två timmar till ungefär.
Vid halvfem tiden tog jag denna bild som är den första som jag gillar från denna eftermiddag. Solen lyser upp stenarna till höger i bilden, snart kommer våren!
En vy söderut från Ören. Vid nästa besök kanske isen och snön är borta?
Samtidigt som solen gick ned med sitt nästan röda släpljus över snön kom månen upp över tallskogen.
Dom allra sista strålarna från solen.
En stund efter solnedgången tog jag denna bild. Vi drog oss sedan mot parkeringen för att åka hemåt.
Denna bild på fullmånen tog jag i måndags kväll. Månen hade precis kommit upp och lyste upp skogen med sitt gula sken. På hemvägen var det dock rejält mörkt genom skogen.
Vinterbilder, kanske den drar sig tillbaka…..
Vi har nu kommit ganska långt på vintern här i mina trakter. Här kommer några bilder från senaste veckan.
I lördags var jag till Västerås på Camera Naturas Naturfotodag. Detta var andra gången som detta anordnades med flera bra föredrag/bildvisningar, bildutställningar och utställande företag. Sist men inte minst träffar man mycket folk med liknande intresse. Nestorn i naturfotosverige Jan Grahn/N gillade jag nog bäst. Med sina 80+ och fortfarande mycket aktiv gav han inspiration till många.
Först en fågelbild på den vackra tofsmesen som med sin tuffa kalufs alltid är kul att träffa på och jag tycker beundransvärd i sin förmåga att alltid kvittra så positivt oavsett väder och temperatur i skogen.
Den positiva tofsmesen
Denna vinter har vi haft massor med snö. Vackert men tungt att pulsa i på mina och Kaspers (hunden) skogsvandringar. Skönt att man har någonstans att ta vägen när vandringen är slut. Ibland tänker jag på t.ex. rådjuren som är kvar i skogen för jämnan.
Denna bild försöker visa hur mycket snö det är.
Nu går vi mot ljusare tider och vissa dagar har snön börjat smälta.
Vi har en kedja från hängrännan och ner i en tunna för att samla regnvatten. Denna bild kallar jag ”islossning”. Det ser festligt ut när isen släppt från kedjan och bildar en ”kedja” bredvid.
Islossning
I går var vi till Nynäshamn och tog en tur runt Strandvägen. Det är en slingrande mycket vacker väg som går alldeles i strandkanten i den vackraste delen av Nynäshamn. Ljuset varierade hela tiden vilket gör det extra spännande och vackert att fånga på bild. Till och med solen kom fram en stund genom tunna moln.
Det är ingen is på denna del av havet i år. Jag kommer ihåg för några år sedan då isen låg tjock överallt här.
Solen bröt för en kort stund genom dom annars ganska mörka molnen.
Tyresta Nationalpark igen…
Jag var till Tyresta i söndags 2 februari. Jag har mest varit dit på sommarhalvåret, men har sett fram emot att komma dit på vintern någon gång. Det var en fin vinterdag, nästan för fint väder för fotografering.
Några bilder blev det och här kommer ett urval. Jag kom dit vid 7-tiden (lite för sent tycker jag). Då höll månen på att gå ner och det var redan ganska ljust.
Jag gick direkt upp till Bylsjön och hoppades hinna få några bilder innan solen gick upp.
Några björkgrenar fångade mitt intresse när jag kom upp till Årsjön som är mitt favorit ställe. Det är en vacker skogssjö som ligger vackert i skogen. Där är inte lika mycket folk som närmare parkeringsplatsen.
På en snöfri tuva fanns några lingon kvar sedan i höstas
Det var gnistrande rimfrost efter den ganska kalla natten. Jag gillar torrakan i bakgrunden som ger lite känsla av vildmark. Vid denna lilla myr har jag hittat motiv åtskilliga gånger när jag varit här.
På väg tillbaka mot bilen såg jag dessa ”glasögon” i isen.
Vid den långa bron lyste solen i vinterlandskapet.
Nynäshamns gästhamn
Har varit ner till hamnen för att se om mandarinanden låg kvar.
Det gjorde den, det är en nästan overkligt tecknad fågel med mycket färg.
Den höll som vanligt till bland gräsänderna.
Här är den och blev bjuden på bröd av en förbipasserande.
Bland fiskmåsarna fanns denna skrattmås som valt att övervintra här uppe i kalla Norden!
Lördag eftermiddag
Lördagen var kall och med klarblå himmel här i Sorunda. Jag åkte ner några timmar till Fituna igen.
När jag kom fram vid 14 tiden stog solen ganska högt på himlen, det var rena vykortsvädret. Temperaturen låg runt -15 till -18 grader. Sedan förra besöket på nyårsaftonens morgon har isen lagt sig. Åtminstone i strandkanten höll den inte att gå på för mig
. Jag såg att räven hade gått sina lovar på isen utan att gå igenom. Mellan denna bild och den sista i denna serie är det ungefär två timmar. Ljuset ändrar sig fort så här års, från denna bilds klara sol till blå timmen med den rosa kvällshimlen.
Denna bild med sitt varma ljus togs strax före solens nedgång. Det varma ljuset lyser upp stranden så fint tycker jag. Som syns på bakgrunden har jag inte flyttat mig många meter, varför leta motiv längre bort när dom finns runt fötterna?
Nu har solen precis gått ner, dom sista strålarna syns till vänster om ön.
När solen är helt borta riktigt syns det att det är kallt. Jag hade det ändå skönt i kylan.
Den sista bilden för denna gång är från samma plats men tagen rakt ner i isen.
Denna gång var det inte många fåglar eller andra djur som syntes. 10 sångsvanar flög över
och en koltrast gjorde mig sällskap en stund. Längre upp i backen hade vildsvinen bökat runt ordentligt. Senaste veckan har jag hört att det har setts spår av lodjur i trakten, det vore kul om jag fick sällskap av ett lodjur någon gång……
Hemmaskogen
Vår ”hemmaskog” har även denna vinter fint besök av en av mina fågelfavoriter. Från tidig vår till sen höst är det en vanlig fågel i våra skogar och trädgårdar.
Den flyttar oftast söderut när mörkret och kylan kommer till Sorunda. På samma plats i vår hemmaskog har den valt att stanna över vintern under flera vintrar.
Här sitter den på en gren i favoritgranen och ser nöjd och välmående ut.
Att den trivs så bra här beror naturligtvis till en del på att jag brukar ha med mig lite fågelfrö och lägga på grenarna när jag pulsar hit med vår hund nästan varje dag.
Ytterligare en bild på rödhaken som ser lite stolt ut när den sitter här och sträcker på sig.
Dessa bilder på rödhaken tog jag vid ett besök i går måndag eftermiddag. Dom övriga är alla tagna under dom första dagarna av 2013.
Jag står helt öppet utan kamoflage på ca 1.5 meters avstånd från dom orädda fåglarna. Maggan har sytt ett fint litet gömsle som på detta avstånd och med dessa småfåglar visar sig inte behövas.
Nu börjar ljuset så smått att komma tillbaka. Rödhaken ger mig en liten försmak av våren.
Naturligtvis är det även andra arter som håller till på platsen. Nötväckor är en annan trogen gäst på platsen.
Den lilla svartmesen håller också till bland grenarna.
Gulsparven tittar på mig och verkar undra vad jag har för mig.
Även den trevliga blåmesen sitter uppe i granen och spanar.
Den vackra tofsmesen är en annan trogen gäst.
Nu planeras stora delar av denna skog att avverkas, hoppas det blir några av mina favoritplatser kvar. Jag tänker naturligtvis på denna plats där avverkningsgränsen verkar gå 15 meter bakom favoritgranen. Även den ”lilla skogsbäcken” som jag under flera år lagt ut bilder på här på bloggen. Den tycker jag är väldigt speciell där den slingrar sig fram genom skogen.
Slutet på det gamla året…..
…….började bra. Anders och jag var på nyårsaftonens morgon ner till Fituna.
Favoritstället är denna årstid nere vid stranden nedanför Vårdkasberget.
Ser ut som rök men är vågor.
Strimman!
Ön!
Lutande tallen i bakgrunden och stenarna i förgrunden.
Samma plats som jag var till själv för ett par veckor sedan. Det var ett annat ljus en annan havsnivå och mindre snö denna gång.
Vi jobbade på med våra bilder tills morgonljuset försvann.
Vi åkte sedan vidare till Fitunaån, men det är en annan historia.
Strömstararna vid Kristineholm
Har varit till Kristineholm igen.
Det är ett vackert parti av Nyköpingsån där det håller till några strömstarar som trotsar det kalla vattnet och dyker och simmar i det strömmande vattnet.
Ovanför dammluckorna är vattnet inte så strömt.
Det blir vackra speglingar tycker jag.
Strömstararna håller till både ovanför och nedanför dammen.
Att uppleva dom vackra fåglarna som letar mat och ibland sitter ganska långe på en sten eller kullfallet träd hör till vinterns stora upplevelser för mig.
Denna strömstare såg välnärd ut där den satt länge och bara tittade.
Det var mycket vatten vid detta besök.
Att sitta så här på bästa utsiktsplats över det strömmande vattnet verkade denna gilla!
Denna verkade mera gilla en plats närmare maten.
Kristineholms gård ligger vackert en bit uppströms Nyköpingsån. Jag har varit här minst en gång dom senare vintrarna och strömstararna har alltid varit på plats.
God Fortsättning…
… på denna julhelg som nu lider mot sitt slut. Helgen har varit lugn och skön med skogspromenader och mycket snö. Jag tror aldrig vi sett så mycket avbrutna grantoppar av all snö som denna vinter.
På juldagen efter en skogspromenad gav vi oss iväg till Loddby utanför Norrköping för att besöka Maggans syster med familj. Vädret var inte det bästa när vi gav oss iväg.
Det hade snöat på natten och ingen plogbil i sikte. Bilden från Uringetrakterna i Grödinge.
Det fortsatte att snöa, men SMS-kontakt med Loddby rapporterade om regn!
En ”snöig” bild från backarna ner mot Rosenhill.
Vädret blev långsamt lite bättre vartefter vi åkte vidare.
Första plogbilen vi såg.
Plogbilarna verkade alla ha tagit julledigt. Den första såg vi först uppe i Kolmården men i mötande filer.
Vi kom fram välbehållna utan att ha sett en enda avåkning eller mindre olycka av något slag!
Efter en god lunch ville jag och Emma (Maggans systers dotter) ut och fotografera medan dom andra tog en promenad.
Jag kom ut först och gick (pulsade) ner till Pjältån som är en vacker å som kommer uppifrån Kolmården och rinner ut i Bråviken.
Emma och dom andra kom snart efter och vi försökte fånga rörelserna i ån på lite olika sätt.
Ett försök…
… och ett annat försök.
Rinnande vatten går att fotografera på hur många sätt som helst, det är bara att ändra slutartiden en aning eller flytta kameran någon meter så dyker nya motiv upp.
Här är Emma under djup koncentration vid Pjältån med sitt nya julklappsobjektiv.
Här är det full fart på vattnet…..
…en annan variant.
Ett lugnare parti med resterna av en gammal brygga (eller vad det är?).
Vid strandkanten hittade jag detta motiv.
Vädret började bli sämre igen och det fick vara färdigfotograferat för denna dag.
Efter te och mackor och läckra kolor packade vi ihop och gav oss iväg hemåt.
Nu var E4:an riktigt bra och det var inga problem med väglaget eller trafiken.
På nyheterna pratas det om trafikproblem även i morgon, vi som tänkt oss på utflykt till strömstarar och mera rinnande vatten……
Fituna denna morgon 1:a advent
Det var en fantastiskt fin vintermorgon i dag.
Jag åkte till Fitunas marker, först till stranden nedanför Vårdkasberget.
Jag kom dit vid 7-tiden. Det var fint månsken och 7 grader kallt.
Ljuset från andra sidan Himmerfjärden syntes tydligt.
Kameran ser bättre än vad jag gör. Hit ner till stranden har jag tagit mig flera gånger. Det är ganska brant ner och det gäller att ta det lugnt nu när det är snö och mörkt.
Morgonrodnaden kommer så smått.
Några knipor drog förbi och strax efteråt fick jag se havsörnen komma glidande och förstod då vad det var som fick kniporna på vingarna.
Det gick (som vanligt) lite för fort för att hinna med med kameran.
Jag tänkte mig upp på Vårdkasberget innan det var dags att ge mig hemåt, men först det obligatoriska kaffet som smakade utmärkt.
Väl uppe på berget har solen kommit upp ordentligt även om den svaga decembersolen inte direkt värmer.
Utsikten här uppifrån är magnifik för att vara i dessa trakter. Jag förstår att man valde denna plats för vårdkasen som förr användes för att snabbt meddela folket i trakten att något allvarligt var på gång.
En bild till på vårdkasen.
Ett gäng sångsvanar flög över fjärden med färjeläget på Mörkö och Hörningholms slott i bakgrunden
Första snön
I natt kom första snön, det blir fint ute när den kommer och så här års är det ganska lagom tycker jag.
Småfåglarna verkar inte ha något emot snön dom heller.
Nötväckan är en pigg och trevlig liten fågel som gärna kommer nära.
Talltitan är lika orädd.
Där skogen är öppen har det lagt sig några cm snö.
I ”hemmaskogen” rinner denna lilla bäck som nu efter allt regnande har rekordmycket vatten.
Den lilla bäcken gillar jag att vandra utmed och gör det nästan varje dag tillsammans med Kasper, vår hund.
Detta är första inlägget med nya kamerahuset, 5D Mark III.
Gränslandet mellan vinter och vår…
Rödhaken som gjort mig sällskap i vinter, kanske den sista bilden på den från denna plats för denna vinter. Här sitter den i solskenet och verkat tycka att livet leker.
–
En bild som för mig för tankarna till gränslandet mellan vinter och vår. Det är ingen riktigt snörrät linje men den går åt rätt håll….
–
En bild på citronfjärilen från slutet av februari. Här har den setat hela vintern och väntat på att värmen skall komma. Den har flyttat sig några cm men har nog varit ganska stel där den suttit under sin gren.
Till i nästa vecka spår metrologerna riktigt varmt, får se om det stämmer?
Sångsvanar flyger över ibland, kattugglan hoar i månskenet, sparvugglan visslar, koltrasten sjunger och hackspettarna trummar.
Framför allt har vinterljuset bytts mot det härliga vårljuset.
En av vinterns favoritfåglar…
Sedan jultid har denna rödhake funnits under samma gran i skogen.
Jag brukar slänga till den lite fågelfrö när jag går förbi med hunden. Sätter jag mig lugnt och väntar någon minut så har den varje gång kommit och tagit av fröna.
En del andra arter kommer också fram ibland, t.ex denna nyfikna gulsparv.
Citronfjäril mitt i vintern!
Anders och Kia, ett par av våra bästa kompisar hittade på en promenad denna fjäril. Citronfjärilen är en vanlig fjäril i Sverige på sommaren. På vintern är det däremot inte så vanligt att se dom. Denna fjäril hittades ute i skogen ganska högt på ett bergssluttning. Den har valt att (försöka) övervintra bara under en tjockare gren i skogen.
Här hänger citronfjärilen den 7 januari 2012.
–
Så här ser den ut på nära håll.
–
Natten till den 23 januari kom det ett ordentligt snöfall, fjärilen hängde kvar den 21.
Jag åkte dit och pulsade upp till platsen där den hänger, nu helt översnöad men troligen varmare och helt vindstilla under den skyddande snön. Skall bli spännande att se om den klarar sig.
–
En mer vindstilla dag på Torö
På nyårsaftonens förmiddag åkte Maggan och jag tillsammans med ett par kompisar (Kia och Anders) till Torö igen.
Vår hund Kasper var naturligtvis med och drog sig inte för att kliva ner i det kalla vattnet.
Det var en rejäl skillnad mot förra gången. Visst var det lite vind och inte helt utan vågor men det var betydligt lugnare.
Några surfare syntes inte till, det var lite mer fågel. Knipa, skarv, storskrake, småskrake och så naturligtvis havsörn.
Anders och jag gick runt lite med våra kameror och försökte fånga lite av stämningen och känslan i den fina naturen.
Detta var lite rester av stormen. Staketet som finns runt stranden hade blivit täckt av is med dessa istappar som bevis på att betydligt större vågor hade funnits hår tidigare.
–
Ett av mjölonen som fanns ute på mjölonmattorna. Det var någon minusgrad som gav den fina rimfrosten.
När jag var här den 27 dec. var det plus 11 grader när jag åkte hemifrån på morgonen.
–
På ett torrträd som låg där fanns denna rimfrost som lyste i motljuset.
Detta var sista besöket här för i år, det blir med säkerhet fler 2012……
Stormigt värre!
Strax efter Jul drog stormen Dagmar in över Södertörn.
Jag åkte till Torö den 27 december. När jag parkerat bilen och drog mig mot stranden möttes jag av ett rejält rytande när vågorna bröt in mot stranden.
Det var en upplevelse att se och höra allt vatten som vällde fram för att sedan under några sekunder dra sig tillbaka i väntan på nästa våg.
Det var två surfare som trivdes bland vågorna i den starka vinden.
–
Den ena surfaren hoppade nästan över Landsorts gamla fyr………….
–
Det såg lite kallt ut tycker jag som inte kan surfa.
Vågtopparna blåser iväg i den kraftiga vinden.
–
Solen dalar tidigt så här års.
–
Eftersolens nedgång höll fortfarande två kitesurfare på ute bland vågorna.
–
Det började bli mörkt och jag drog mig hemåt efter ytterligare en heldag ute på Ören. Torö är en av mina favoritplatser så här års.
Vinterdag på Torö.
I måndags var jag nere på Torö. Jag var ute på Ören hela dagen.
Jag kom dit vid 8.15 och åkte hemåt vid 15.15. Jag kom altså lite före soluppgången och åkte lite efter solnedgången.
Det ät en fantastisk plats med vackra vyer och massor av fågel. Stora flockar av knipa och vigg ligger på vattnet och när någon av örnarna kommer så lyfter stora flockar för att komma tillbaka lite senare. Jag såg havsörn minst tio gånger under dagen, både i luften och sittande på något av skären utanför. Storskrake och storskarv finns där också. I tallskogen var det ganska gott om kungsfågel. Både knölsvan och sångsvan fanns i vattnet. Solnedgången var av den röda sorten med ett häftigt färgspel.
På morgonen var det en ljusstrimma vid horisonten, annars var det mulet med några snöbyar.
Det var fortfarande så mörkt att fyrarnas sken syntes.
–
Vid tolvtiden kom solen fram en stund. Det var mycket fågel i luften, mest vigg.
–
Detta gäng kom in rakt över mig.
–
Vid tretiden var det dags för solen att lämna mig för denna dag.
Det blev en vacker solnedgång.
–
När jag var på väg tillbaka till bilen var det så här fint när jag vände mig om.
Det blev sista bilden på denna fina dag. Mycket fågel och en fantastisk natur.
Hela dagen träffade jag bara fyra personer som kom fram för en kort pratstund innan dom gick vidare.
Julen närmar sig…..
Snart är det jul igen och nu har vi som mörkast här i Sverige.
Nu kan det bara bli ljusare!
Vackert ute är det, men djup snö att pulsa i, idag har jag pulsat upp ett av mina och Kaspers spår i skogen.
Det blir bra nu när min förkylning börjar att ge sig.
God Jul och gott Nytt År.
Det är inte mycket färger i naturen så här års. Jag hittade detta snötyngda nypon som ju har en lämplig färg.
–
Söderby Brygga
Några bilder från Söderby Brygga gjorda i helgen som gick.
Var där ganska tidigt innan solen gick upp. Andra gånger har jag sett havsörn och mer knipor och mycket vigg.
Denna gång var det inga vigg och ett 15-tal knipor, då finns det naturligtvis mindre mat för havsörnen och den väljer platser med mera mat.
En vacker morgon var det. Isen hade spruckit upp i ett vackert mönster och ljuset varierade mycket. Ibland var det helmulet och rätt som det var så kom solen fram i en reva i molnen.
–
Fituna ån
Har varit ner till Fituna och den fina Fitunaån ett par gånger i helgen.
Visar några bilder från söndag em. Åkte det bl.a. för att se om det var några strömstarar där.
Det var det inte, det var alldeles för mycket is.
Fina isformationer som kontasterar fint mot det forsande vattnet var det tycker jag.
Bilder från eftermiddagen
Det blev några bilder från eftermiddagen oxå. Solen kom fram och på sina ställen blev det mycket vackert ute.
Här kommer några bilder….
Snart kommer ljuset,om tre veckor vänder det!
–
Denna lilla tall bland alla stora granar verkade säga ” En dag skall jag bli lika stor ” .
–
Vinter
I år fick vi vinter redan i november. Vi får se om bondepraktikan stämmer att julen kommer att bli slaskig.
Nu är vi redan inne i julmånaden och i morse var det mer än 13 grader kallt.
På hundpromenaden i förmiddags försökte jag fånga vinterstämningen på bild, med det svaga decemberljuset och all snö.
Kasper vår hund som naturligtvis var med började plötsligt skälla, 75 m bort småsprang en älg i snön.
Det är lättare än man kan tro att gå i skogen, jag försöker att trampa upp lite stigar så går det lättare för var gång…